Jag minns hur vi brukade sitta mitt emot varandra och titta in i den andres ögon...
Jag hittade bilder från förra året.
Jag hatar när jag inte vet vad jag borde göra.
När man är så förvirrad att frustrationen visas genom tårar.
Jag vet inte vad som är bäst, jag vet att jag borde försöka glömma honom,
men allt jag vill är att fortsätta hoppas.
Vad jag bryr mig om nu är att du kommer nära mig.
Håkan är alltid en räddare i nöden.
Jag vill bara att våra vägar ännu en gång ska korsas så att jag kan få en chans till...
Kommentarer
Trackback
