jennymoon

Jag vet.
Jag vet inte.
Jag vet.
Jag vet inte.
Jag vet.
Jag vet inte.

Det är inte mycket jag vet idag, men jag vet att fina pojkar växer inte på träd.
Fina pojkar som man tycker om, som tycker om en tillbaka växer inte på träd.
Jag behöver få gräva mig in i din famn, och bara försvinna bland din doft.
Att få känna och höra dig sucka djupt bredvid mitt öra...
Jag finner inga ord som kan beskriva hur jag har väntat på det.
Varför måste jag då få ännu mer komplikationer än vad jag redan har?
Varför hamnar jag alltid i situationer där det inte finns en enkel lösning?

Varför måste jag bry mig om allt som snurrar runt om mig, när det enda jag bryr mig om är att få känna din andedräkt värma mitt öra nu när hösten börjar krypa fram?