Vi är inte såna som i slutet får varann.



Och jag vill bara tillbaka till den tiden då långa blickar och
 subtila nuddningar fick ge utlopp för det som våra läppar inte kunde förmå sig till...







För övrigt tycker jag om Herr Winnerbäck.
 För att känna hur jag känner mig idag,
 lyssna inte på texten utan blunda och dröm dig bort med hjälp av känslan av musiken...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0